Projektbaserat lärande i språkundervisning: En inledning

Den 19 september 2011 disputerade jag en Lic. avhandling i Pedagogik på Universidad Panamericana i Mexiko City.

Under mina studier och arbete har jag fått möjligheten att föreläsa i 4 länder: Mexiko, Kanada, Spanien och naturligtvis Sverige.

Mina studier skedde mellan 1997 och 1999. Under samma period arbetade jag som adjunkt på den Pedagogiska Fakultet och undervisade i ”Compared Education” och ”Institutionsutvärdering”

År 2009 väcktes tanken att avsluta min forskarutbildning och skriva en avhandling. Jag fick forska och undervisa under två år i Svedala Kommun. Jag hade en tjänst där jag undervisade 80% och fick skriva min avhandling på den resterande tiden, 20%.

Här nedan beskriver jag i stora drag mitt arbete:

Inledning

Under det senaste decenniet har världen fått ett uppsving i användningen av projektbaserat lärande, särskilt i engelsktalande länder. Detta intresse bygger på de nya möjligheter som IKT och sociala medier ger undervisningen.

Med tiden har tekniken och tillgången till information förändrat lärarnas roll i klassrummen. Projektbaserat lärande (PBL) är en metod som integrerar tekniken i klassrummet och gör inlärningsprocessen meningsfull. Den nya skolsituation kräver nya sätt att bedöma elevernas lärande, inte bara i termer av kunskap, utan snarare i termer av kunnande genom förmågor och kompetenser.

Ett samhälle som endast gör speciella satsningar på läs och skrivprocesser och undervisning i matematik kommer inte att kunna bemöta en digitaliserad tid där det krävs andra förmågor av eleverna såsom samarbete, problemlösning, time-management, kritiskt tänkande och beslutsfattande. Kraven i dagens samhälle stämmer inte överens med de kompetenser som kommer att krävas av barn och ungdomar om några decennier.

Den senaste forskningen inom utbildning har visat att PBL (projektbaserat lärande) har följande fördelar:

Gör bedömningen mer autentisk.
Gör lärandet meningsfullt
Gör lärandet till en motiverande hållbar process.

Avhandlingen syftar till att beskriva, analysera och utvärdera betydelsen av PBL i språkundervisning på grundskolans senare år.

Under mina femton år som verksam språklärare i Sverige har jag använt PBL som metod i språkundervisning och har konstaterat många fördelar.

Först besrkivs pedagogiska lärmiljön för studien: det svenska utbildningssystemet, de allmänna målen för grundläggande utbildning i Sverige och mer specifikt: kursplanen i moderna språk. För det första kapitlet användes kriterierna från ”Compared Education”. De viktigaste informationskällorna är Skolverket och Svenska Institutet.

I det andra kapitlet beskrivs institutionen där studien genomfördes: dess historia, organisation, den lokala pedagogiska visionen och hur de tillämpar läroplanens intentioner genom övergripande mål.

I det tredje kapitlet beskrivs och analyseras PBL med hänvisning till dess ursprung och teoretisk underbyggnad. Därefter analyseras olika definitioner och slutligen beskrivs de olika didaktiska moment såsom: den lärandemiljön, elevens och lärarens roll, målen, innehåll, aktiviteter , material och arbetstekniker, utvärdering och slutligen fördelar och begränsningar. I detta kapitel undersöks också informationsteknikens roll i användningen av PBL. Som informationskällor för detta kapitel har använts olika litteraturkällor och artiklar om de lärare och pedagoger som utgör en konceptuellt pedagogisk referens för PBL samt publikationer som refererar till användningen av PBL i skolan.

I det fjärde kapitlet föreslås en planerings modell för att tillämpa PBL i språkundervisning. Här beskrivs den lingvistiska referensram och även analyseras den kommunikativa metoden med de kopplingarna som finns mellan PBL och den här metoden. Slutligen presenteras en egen PBL planeringsmodell för språkundervisning. För detta kapitel har använts som källor litteratur i lingvistik och språkdidaktik

Det femte och sista kapitlet är beskrivningen och analysen av en forskningsstudie i en högstadieskola i södra Sverige som utgår från följande hypotes:

”PBL uppmuntrar lärande och inlärningen av andra språk, och detta återspeglas i elevernas intresse för ämnet och ger underlag som bevis på utvecklingen av den globala kommunikativa förmågan”

Utformningen, beskrivningen, analysen och utvärderingen av forskningsresultaten tillåter godkänna ovanstående hypotes. Under genomförandet har eleverna delats i två grupper: den experimentella gruppen har exponerats för PBL under en termin och kontrollgruppen bara följt läroplanen som föreslagits av en lärobok. Som analytiska verktyg användes: en journal med klassrumsobservationer, videoinspelningar, djupintervjuer med elever och ett kunskapsprov.

En av de viktigaste begränsningarna i didaktiken är att säkerställa en god arbetsmiljö. Det finns många faktorer som ligger utanför en undervisningssituation som påverkar inlärningssituationen och dess resultat. PBL är inget undantag och det har som konsekvens många utvecklingsområden.