År 1996 kom Unescos rapport: ”Learning: the treasure within” (Delors, 1996) i den beskrivs fyra pelare som grundar utbildningen av framtida medborgare, nämligen:
1. Att lära sig att lära: förvärvar en bred allmänbildning, medan den har förmågan att förvärva fördjupade kunskaper i ett litet antal ämnen.
2. Att lära sig att göra: Mobiliserar kunskaper i praktiken att ta itu med ett stort antal situationer.
3. Att lära sig att leva: kräver kunskap och förståelse för andra, att lära sig samarbeta och, att genomföra gemensamma projekt.
4. Att lära sig att vara: Det innebär att man utvecklar självständighet och självkänsla för att förbättra enskilda färdigheter. (Pérez & Zayas, 2009, s. 15)
Delors rapporten lanserar ett pedagogiskt paradigmskifte. Därefter finns det en global angelägenhet och kompetenser placeras i förgrunden för inlärning och utbildning.
Mot slutet av det tjugonde århundradet i Nordamerika kommer teorin om multipla intelligenser (MI), som skapats av psykologen Howard Gardner.
Gardner med sin teori, reagerar mot den ortodoxa tron om att människor hade en viss allmän intelligens eller potentiell, som var svårt att öka. Denna intelligens kan mätas genom den så kallade ”IQ” eller IQ.
Teorin om multipla intelligenser har sitt ursprung i Thurstone (1938) från University of Chicago. Gardner är inspirerad av Thurstones teori där människan har sju mentala vektorer istället för en generell intelligens.
Gardner förklarar:
Human beings are better thought of possessing a number of relatively independent faculties, rather than as having a certain amount of intellectual horsepower or (IQ) than can simple be channeled to one or another direction.. an intelligence is a psychobiological potential to process information so as to solve problems or to fashion products that are valued in at least one cultural context. (Gardner, 2004, s. 3)
År 1983 presenterar Gardner vad han ansåg på den tiden, sju intelligenser: språklig, logisk-matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig-kinestetisk, Intrapersonell och interpersonell. 1995 tillägger han den 8:e intelligensen: naturalist och nyligen även den nionde: den moraliska eller etiska som betecknar benägenheten att begrunda grundläggande frågor om existens, liv, död mm.
Fram till IMs uppkomst, hade de flesta testbatterier som mäter intelligens endast mät språklig, logisk-matematisk och spatialintelligens och ignorerat alla andra.
Teorin om multipla intelligenser (MI) har två viktiga antaganden:
a) Alla människor har alla intelligenser.
b) På samma sätt som vi är fysiskt olika och har olika personligheter och temperament, har vi också olika kognitiva profiler i form av intelligens. Det finns inte två individer med samma blandning av intelligenser. (Gardner, 2004, s. 5)
IM teori har haft stor framgång i skolan, eftersom det ger en plattform för att förverkliga utbildningens tanken om individualiseringen. Författaren förklarar att hans teori är mer ett verktyg än en pedagogisk mål i sig. .
“My theory is best thought of as a tool, rather than as an educational goal. In my view, schools should seek to develop individuals of a certain sort- civic-minded, sensitive to the arts, deeply rooted in the disciplines” (Gardner, 2004, s. 7)
Howard Gardners pedagogiska modell finns i hans bok: Den disciplinerade sinnet, där undertrycks att syftet med utbildning i dag är detsamma som det som var i det antika Grekland: Paideia som innebär är att ha ett tydlig perspektiv av verkligheten, skönheten och godheten.
”För de gamla grekerna, en dygdig person var någon som hade fullt utvecklats. Syftet med utbildningen (Paideia) var att se till att detta uppnåddes med fulländad kvalitet av så många människor som möjligt. De gamle såg inte personen som en uppsättning dygder som kan eller inte kan vara relaterade till varandra: begreppet personen var avgjort holistiskt. Den person som försöker uppnå excellens i allt, gjorde denna insats till ett mål för sitt liv och strävade efter att bli en integrerad och balanserad människa. (Gardner, 1999, ss. 36-37)
För Gardner måste utbildningen av varje människa utforska på djupet de grundläggande mänskliga framstegen, vad som är känt om människans villkor i sina tidlösa aspekter och vad som är känt om tryck, utmaningar och möjligheter för dagens samhället.
”I min vision i en lärningsprocess, är frågorna viktigare än svaren, kunskapen och viktigast av allt, förståelse. De härrör från den ständiga utforskning av frågor.. ” (Gardner, 1999, s. 26)
För att sammanfatta detta avsnitt anses viktigt att nämna Gardner förslag i förhållande till fem sinnen i framtiden. (Gardner H. , Five minds of the future, 2008)
Författarens förslag handlar om de färdigheter och kompetenser som ungdomarna behöver för att utvecklas under sin skolgång så att deras utbildning blir hållbar.
1. Det disciplinerade sinnet. Vi är i en tid präglade av kunskap. Discipliner tillåter oss att upprätthålla kontinuiteten i lärandet. Att vara en expert på ett ämne blir något värdefullt även om det är svårt att nå
2. Det syntetiska sinnet. Förmågan att integrera idéer från olika källor på ett enhetligt sätt.
3. Det kreativa sinnet. Förmåga att skapa något nytt som accepteras av andra.
4. Det respektfulla sinnet. Det är förmågan att känna igen och acceptera skillnader mellan individer och grupper.
5. Det etiska sinnet. Det innebär störst magnitud av abstraktion eftersom den återspeglar på vilket sätt man reagerar på de roller man har i livet i form av förpliktelser som medborgare, snarare än rättigheter.
adriana sturesson 